Ifrågasättande medarbetare ska belönas med löneökning.

Dagens förhärskande gruppnorm tycks vara att alla ska vara positiva och inte ifrågasätta något. Om man inte följer normen blir man utpekad som negativist och bakåtsträvare eller till och med fegis! Har vi inte lärt oss något av historien? Hur många krig har förlorats på grund av denna strutsmentalitet och hur många företag har gått i graven för att man stirrat sig blind på sin egen förträfflighet. Det kan väl också vara på sin plats att påminna om alla chefer som blivit fartblinda och kört i diket…

Standardkonceptet för att få folk/medarbetare/kollegor att hålla tyst med sina invändningar är att höja rösten fyra oktaver och avfärda kommentaren med; Har du någon bättre idé själv? Om inte knip…!

Vad kommer det ifrån att vi ska satsa på ja-sägare i alla sammanhang? Har inte alla hört eller läst fabeln om den kloka ugglan som skulle leda alla skogens alla djur till en ny och bättre skog. Ledarskapet funkade inte när det blev dagsljus och varningssignalerna nådde inte fram…

Problematisering är inte i första hand besvärlig, den är nödvändig för att föra utvecklingen framåt. Låt oss därför uppmuntra till ifrågasättande och problematisering genom att göra dessa beteenden till grund för löneutveckling. Har sedan medarbetaren idéer om hur problemen kan lösas bör detta vara ett plus för ytterligare löneutveckling. Eller hur?
Så här skulle lönekriterierna kunna se ut:

Ifrågasätter både det vi gör och det vi inte gör.

Visar på problem i vår verksamhet.

Har idéer om hur problem kan lösas.

Löser självständigt problem på ett praktiskt och ekonomiskt sätt.

Som väl är, jag är inte helt ensam med mina tankar. Det finns de organisationer och chefer som redan idag tänker i dessa banor. Men, det behöver bli fler…

Kommentera gärna min artikel.

Evald Faxheden
Senior konsult på OPUkompetens AB